Search by property
From Shangpa Resource Center
This page provides a simple browsing interface for finding entities described by a property and a named value. Other available search interfaces include the page property search, and the ask query builder.
List of results
- Bokar Rinpoché + (Bokar 2.)
- Chöku Lhawang Drakpa + (Born in ''la stod'' region. Lineage: Künga Drölchok > Chöku Lhawang Drakpa: ''gdams ngag mdzod''<br/>Lineage: Yenpa Lodé > Chöku Lhawang Drakpa: Sup5)
- Shalu + (Buton Rinpoche's residence)
- Yungdrung Trogyel + (Bönpo master of Khyungpo Neljor at the age of 13.)
- Ngawang Nyida Zangpo + (Chakzam Trülku 3. Lineage: Shegön Sönam Tsemo > Ngawang Nyida Zangpo: BDRC P5471<br/>Lineage: Künga Drölchok > Ngawang Nyida Zangpo: W1KG16278<br/>)
- Künga Sönam Wangchuk + (Chakzam Trülku 4. Lineage: Ngawang Nyima > Künga Sönam Wangchuk: W1KG16278<br/>)
- Tendzin Yeshé Lhündrup + (Chakzam Trülku 7. Lineage: Mokchokpa Künga Ngedön Nyingpo > Tendzin Yeshé Lhündrup: W1KG16278<br/>Lineage: Mokchokpa Künga Lhündrup Gyamtso > Tendzin Yeshé Lhündrup: ''gdams ngag mdzod''<br/>)
- Khyenrab Thutop + (Chakzam Trülku 8. Lineage: Lobsang Tenphel > Khyenrab Thutop: ''gdams ngag mdzod''<br/>Lineage: Künzang Pema Tsewang > Khyenrab Thutop: W1KG16278<br/>)
- Rölpé Dorjé + (Changkya 3. Lineage: Ngawang Chokden > Rölpé Dorjé: SCv2p695<br/>)
- Jadrel Sangyé Dorjé + (Chatral Rinpoché)
- Byin gyis brlabs pa nag po chen po zhal gsum phyag drug pa khrag 'thung gi sgrub pa + (Close to [[Mgon po zhal gsum phyag drug pa'i sgrub thabs bsdus pa bram ze chen pos mdzad pa]])
- Mgon po zhal gsum phyag drug pa'i sgrub thabs bsdus pa bram ze chen pos mdzad pa + (Close to [[byin gyis brlabs pa nag po chen po zhal gsum phyag drug pa khrag 'thung gi sgrub pa|SCv11p179]])
- Mgon po yid bzhin nor bu'i mchod 'bul + (Close to [[mgon dkar bskang gsol 'dod rgu'i char 'bebs]])
- Rje btsun phyogs las rnam rgyal gyis mdzad pa'i ne gu chos drug gi brgyud rim gsol 'debs + (Close to [[rgyud pa'i gsol 'debs che chung gsum]] first prayer.)
- 'chi med grub pa'i 'grel pa + (Commentary of [['bras bu lus 'chi med kyi rtsa ba]])
- Phyag chen ga'u ma'i khrid yig + (Commentary of [[ni gu ma'i phyag rgya chen po]] and [[lha sku dang sngags kyi spro bsdu bya ba]])
- 'chi med ye shes kyi khrid + (Commentary of [[sems 'chi med kyi rtsa ba]])
- Sgyu ma lam rim + (Commentary of the [[sgyu ma lam rim]], translated in english in the book ''Lady of illusion'' p. 54. Linked to the [http://purl.bdrc.io/resource/WA0XL8C69C6121654 sgyu ma ngal gso].)
- 'khrul 'khor rnams kyi 'grol + (Commentary of the first root verses of [['chi med kyi 'khrul 'khor sum bcu pa bcu gsum pa brgyad pa rnams]] and more. Linked to [[thabs lam 'khrul 'khor dang 'chi med 'khrul 'khor]] and [[ni gu chos drug gi 'khrul 'khor rtsa tshig bde chen 'dod 'jo]])
- Ga'u ma'i khrid yig rdo rje'i tshig gi mdud grol + (Commentary of the root verses of the Mahamudra Gauma)
- Chos drug rdo rje'i tshig rkang gi rnam bshad grol ba'i dpal ster + (Commentary of the root verses of the Six doctrines of Niguma)
- Chos drug rdo rje'i tshig rkang gi 'grel pa nor bu rin po che'i phreng ba + (Commentary of the root verses of the Six doctrines of Niguma. Entire parts are identical to [[chos drug gi 'grel pa bdud rtsi rgya mtsho]] / [[ga'u ma'i khrid yig rdo rje'i tshig gi mdud grol]] / [[mkha' spyod dmar mo'i sgrub thabs]])
- Mos gus bla ma'i lung 'dren rnams + (Common to [[ni gu chos drug gi zhal shes kyi lhan thabs]])
- Nagarjuna 2 + (Conflict with the dates of other masters: … Conflict with the dates of other masters: Saraha 8th c. / Shavaripa 10~11th c. / Matangi ...eage: Bodhisattva ratnamati (''blo gros rin chen'') > Nagarjuna 2: SCv5p541)
Wikipedia: "Ārya Nāgārjuna, a tantric commentator to the Guhyasamāja who authored the Pañcakrama. Not to be confused with the Madhyamaka philosopher of the same name."
"Also, there is a later Tantric Buddhist author by the same name who may have been a scholar at Nālandā University and wrote on Buddhist tantra. According to Donald S. Lopez Jr., he originally belonged to a Brahmin family from eastern India and later became Buddhist."
Lineage: Saraha > Nagarjuna 2: SCv5p439
Lineage: Bodhisattva ratnamati (''blo gros rin chen'') > Nagarjuna 2: SCv5p541 - Su kha ma'i chos drug + (Connected to [['chi med grub pa'i 'khrul 'khor sum cu rtsa gnyis kyi lag len]].)
- Bsnyen sgrub las gsum gyi man ngag phyogs gcig tu bkod pa + (Contains large excerpts from SCv11p295.)
- Mgon po phyag drug pa'i bsnyen sgrub las gsum gyi rnam bzhag gsal bar phye ba khrigs su sdebs pa + (Contains large excerpts from SCv11p445)
- Chegom Sherab Dorjé + (Could be [[Chegom Nakpo]]?
Lineage: ''ba y … Could be [[Chegom Nakpo]]? Lineage: ''ba yu ba shes rab tshul khrims'' > Chegom Sherab Dorjé: ''gsung 'bum tshul khrims rin chen''Shangtön Trashi Dorjé > Chegom Sherab Dorjé: TOL P634<br />)
Lineage: ''wa yu ba shes rab tshul khrims'' > Chegom Sherab Dorjé: ''gsung 'bum ngag dbang blo bzang rgya mtsho''
Lineage: Shangtön Trashi Dorjé > Chegom Sherab Dorjé: TOL P634 - Khutön Tsültrim Gönpo + (Could be [[Khyungpo Tsültrim Gönpo]]. Lineage: Jatang Chui Neljor > Khutön Tsültrim Gönpo: ''gdams ngag mdzod''<br/> Lineage: Rigpé Dorjé > Khutön Tsültrim Gönpo: ''gdams ngag mdzod''<br/>)
- Chaksorwa Sherab Bar + (Could be [[Sherab Bar]]? Chaksorwa Sherab … Could be [[Sherab Bar]]? Chaksorwa Sherab Bar belongs to the lineage of transmission of the later Shangpa instructions on Chenrezi, transmitted by Shangpa masters since Kyergangpa. Lineage: Tsültrim Gyelwa > Chaksorwa Sherab Bar: scv10p459eage: Atisha > Chaksorwa Sherab Bar: W1KG18291<br/>)
Lineage: Atisha > Chaksorwa Sherab Bar: W1KG18291 - Ratnabhadra + (Could be the same person as [[Jampa Rinchen Zangpo]]. Lineage: Yongdzin Chökyi Lodrö > Ratnabhadra: (ref.?)<br/>)
- Jampa Rinchen Zangpo + (Could be the same person as [[Ratnabhadra]]. Lineage: Namkha Gyeltsen > Jampa Rinchen Zangpo: (ref.?)<br/>Lineage: Künzang Ngawang Lodrö > Jampa Rinchen Zangpo: SCv8p754<br/>)
- Dalaï Lama Tendzin Gyamtso + (Dalaï Lama 14.)
- Dalaï Lama Gendün Gyamtso + (Dalaï Lama 2. Lineage: Künga Delek Rinchen > Dalaï Lama Gendün Gyamtso: BDRC P84<br/> Lineage: Sektön Künga Gyeltsen > Dalaï Lama Gendün Gyamtso: W1KG16278<br/>)
- Chöjung Rinchen + (Dates: 1291/1348 in W1KG10294. Lineage: Jampa Pel > Chöjung Rinchen: SCv9p432<br/>Lineage: Lodrö Pelsang > Chöjung Rinchen: BB5<br/>)
- Gyeré + (Demolished. Architectural model for the great temple of Sakya.)
- Deshung Künga Tenpé Nyima + (Deshung Trülku 2, Deshung Rinpoché.)
- Indrabhuti the Younger + (Different from [https://en.wikipedia.org/wiki/Indrabhuti Indrabhuti the Elder]. Lineage: Padmapada > Indrabhuti the Younger: SCv1p59<br/>Lineage: Lalitavajra > Indrabhuti the Younger: SCv5p439)
- Tsangpa Gyaré Yeshé Dorjé + (Drukchen 1. Founder of the Drukpa Kagyü tradition.)
- Drukchen Trinlé Shingta + (Drukchen 7. Lineage: Rigdzin Tsewang Norbu > Drukchen Trinlé Shingta: ''gdams ngag mdzod''<br/>)
- Dzigar Dorjé Drakpo + (Dzigar 4. Lineage: Tendzin Chökyi Nyima > Dzigar Dorjé Drakpo: W1KG16278<br/>)
- Thubten Chökyi Dorjé + (Dzogchen 5. Lineage: Jamyang Khyentsé Wangpo > Thubten Chökyi Dorjé: BDRC P701<br/> Lineage: Jamgön Kongtrül Lodrö Thayé > Thubten Chökyi Dorjé: BDRC P701<br/>)
- Mipham Jamyang Namgyel Gyamtso + (Dzogchen Tenrab 12. Lineage: Jamyang Khyentsé Wangpo > Mipham Jamyang Namgyel Gyamtso: BDRC P252<br/> Lineage: Jamgön Kongtrül Lodrö Thayé > Mipham Jamyang Namgyel Gyamtso: BDRC P252<br/>)
- Jungné Sengé + (Dzogchen master of Khyungpo Neljor. According to the biography of Khyungpo Neljor, Jungné Sengé transmited him: ''rdzogs chen klong sde, sems sde, man ngag gi sde''.)
- Jamyang Khyentsé Wangpo + (Dzongsar Khyentsé 1
Lineage: Losel Tenkyon … Dzongsar Khyentsé 1 Lineage: Losel Tenkyong > Jamyang Khyentsé Wangpo: ''gdams ngag mdzod''entsé Wangpo: W1KG16278<br/>Lineage: Könchok Tenpa Rabgyé > Jamyang Khyentsé Wangpo: scv10p459<br/>)
Lineage: Dorjé Rinchen > Jamyang Khyentsé Wangpo: ''gdams ngag mdzod''
Lineage: Khyenrab Thutop > Jamyang Khyentsé Wangpo: ''gdams ngag mdzod''
Lineage: Döndrup Gyeltsen > Jamyang Khyentsé Wangpo: ''gdams ngag mdzod''
Lineage: Lobsang Gelek > Jamyang Khyentsé Wangpo: ''gdams ngag mdzod''
Lineage: Künga Tendzin > Jamyang Khyentsé Wangpo: W1KG16278
Lineage: Jampa Künga Tenpé Gyeltsen > Jamyang Khyentsé Wangpo: W1KG16278
Lineage: Könchok Tenpa Rabgyé > Jamyang Khyentsé Wangpo: scv10p459 - Jamyang Khyentsé Chökyi Lodrö + (Dzongsar Khyentsé 2.
Lineage: Khyentsé Öse … Dzongsar Khyentsé 2. Lineage: Khyentsé Öser > Jamyang Khyentsé Chökyi Lodrö: BDRC P733t;br/> Lineage: Kalu Dorjé Chang > Jamyang Khyentsé Chökyi Lodrö: KRK8<br/>)
Lineage: Karma Trashi Chöpel > Jamyang Khyentsé Chökyi Lodrö BDRC P733
Lineage: Thubten Chökyi Dorjé > Jamyang Khyentsé Chökyi Lodrö: BDRC P733
Lineage: Gyurmé Pema Namgyel > Jamyang Khyentsé Chökyi Lodrö: BDRC P733
Lineage: Kalu Dorjé Chang > Jamyang Khyentsé Chökyi Lodrö: KRK8 - Dzongsar Khyentsé Norbu + (Dzongsar Khyentsé 3)
- Düjom Jikdrel Yeshé Dorjé + (Düjom Rinpoché)
- Tsokha + (Established by the first Dzigar Kongtrül, … Established by the first Dzigar Kongtrül, Karma Ngawang Lodrö Rabpel. The retreat center is run by Lama Thubten Gelek.ྟེན་དུ་བསྩལ་བའི་ཐུབ་དབང་གི་ལི་སྐུ་ཞིག་བཞུགས་པ་བཅས་སོ།</span>)
In ''[[Dpal ldan shangs pa bka' brgyud kyi chos 'byung gser chos zhing gi sa bon - part 2|dpal ldan shangs pa bka' brgyud kyi chos 'byung gser chos zhing gi sa bon]]'' (W1KG26279 p.557): མཚོ་ཁ་དགོན་ནི་བོད་ལྗོངས་ཆབ་མདོ་ས་གནས་རི་བོ་ཆེ་རྫོང་ལྕགས་ཟམ་ཁ་ཡུལ་ཤོག་མཚོ་ཁ་ཚོན་སེ་རྡོར་གྲོང་ཚོའི་ཁོངས་ཀྱི་སྐྱེད་ཆུའམ་ངོམ་ཆུའི་ལྷོ་ངོས་ཀྱི་ཉེ་འགྲམ་རི་བོ་ཆེ་རྫོང་སྲིད་གཞུང་གནས་ཡུལ་གྱི་བྱང་ཕྱོགས་སྤྱི་ལེ100ཙམ་གྱིས་སར་གནས། ཐོག་མར་འབྲུག་པ་བཀའ་བརྒྱུད་ཀྱི་རི་ཁྲོད་ཡིན་པ་ལ། ཕྱིས་རྫོང་ཤོད་ཀྱི་བྱུང་བ་རགས་བསྡུས་སྐལ་བཟང་དད་པའི་གསོལ་སྨན་དུ་འཇམ་མགོན་ཀོང་སྤྲུལ་རིན་པོ་ཆེའི་སྐུ་སྐྱེ་དེ་མ་ཐག་པ་གཅིག་ནི་ལས་སྨོན་གྱིས་བསྐུལ་ནས་ཆབ་མདོ་རི་བོ་ཆེའི་ཕྱོགས་སུ་རིམ་བཞིན་ཞབས་སོར་བསྐྱོད་ནས་དཔལ་ལྡན་ཤངས་པའི་བརྒྱུད་འཛིན་མཚོ་ཁ་དགོན་གསར་དུ་ཕྱག་བཏབ་ཅེས་འཁོད་པ་ལྟར། འཇམ་མགོན་ཀོང་སྤྲུལ་གྱི་སྐུ་སྐྱེ་དེ་མ་ཐག་པ་[[ཀརྨ་ངག་དབང་བློ་གྲོས་རབ་འཕེལ་]]ཞེས་པས་སྤྱི་ལོ1938ལོར་ཕྱག་བཏབ་ཅིང་། དཔལ་ལྡན་ཤངས་པའི་རིང་ལུགས་འཛིན་པར་བཤད། དེ་རྗེས་[[དཔལ་ལྡན་མཁྱེན་བརྩེ་འོད་ཟེར་]]དགོན་འདིར་ཕེབས་ནས་སྒར་བསང་ཆེན་མོ་དང་། གསང་ཐིག་ཡབ་བཀའི་ཚོགས་བརྒྱ། ཚེ་དབང་ཚེ་སྒྲུབ་སོགས་གནང་། དེང་[[མཁྱེན་བརྩེ་སྐུ་ཕྲེང་བཞི་པ་ངག་དབང་བསོད་ནམས་]]སྟོབས་རྒྱས་ཀྱིས་དགོན་འདིའི་བསྟན་པའི་བདག་པོ་གནང་ཐོག་དགེ་འདུན་ཞལ་གྲངས་བརྒྱད་ཅུ་གྱ་བཞི་ཙམ་བཞུགས་པ་རྣམས་ཀྱིས་སྤྱིར་ཀརྨ་ཀམ་ཚང་གི་ཕྱག་བཞེས་སྐྱོང་བ་ལ། ཤངས་པའི་མགོན་པོ་ཕྱག་དྲུག་པའི་སྒྲུབ་པའང་འཚོགས་ཀྱི་ཡོད།
དགོན་འདིའི་ནི་གུའི་སྒྲུབ་སྡེ་ཀུན་བཟང་འགྲོ་ཕན་བྱང་ཆུབ་བདེ་ཆེན་འོད་གསལ་གླིང་ནི་ཐོག་མར་[[དཔལ་ལྡན་མཁྱེན་བརྩེ་འོད་ཟེར་]]གྱིས་ཕྱག་བཏབ་པ་ལ་རིག་གསར་སྐབས་རྩ་གཏོར་དུ་བཏང་བ། སླར་སྤྱི་ལོ1986ལོར་ཉམས་གསོ་མཛད། སྒྲུབ་སྡེ་འདིར་ཤངས་ཆོས་ཉམས་སུ་བཞེས་པའི་རིམ་པ་ནི་སྤྱིར་ཤངས་ཆོས་རྩ་བ་ཡལ་ག་དང་བཅས་པ་རྣམས་ལ་ལོ་གཅིག་དང་ཕྱེད། དུས་འཁོར་ཟླ་བ་དྲུག །རྡོར་སེམས་ཟླ་བ་གཉིས། ཡང་དག་ཟླ་བ་གཅིག་སོགས་ཙཱ་འདྲ་དང་མཚུངས། སྒྲུབ་སྡེ་འདི་ཉིད་ཉམས་གསོ་གནང་བ་ནས་ད་བར་ལོ་གསུམ་ཕྱོགས་གསུམ་རེ་བྱས་པའི་སྒྲུབ་ཐེངས་ལྔ་སོང་ཞིང་། སྒྲུབ་ཐེངས་དང་པོར་སྒྲུབ་བླ་ཉེར་གཉིས་དང་། གཉིས་པར་བཅུ་གཉིས། སྒྲུབ་ཐེངས་དང་པོ་དང་གཉིས་པའི་སྒྲུབ་དཔོན་དམ་ཆོས། གསུམ་པར་སྒྲུབ་བླ་བརྒྱད་དང་སྒྲུབ་དཔོན་ཨ་སྟག །བཞི་པར་སྒྲུབ་བླ་བཅུ་གཉིས། ལྔ་པར་བཅུ་བཞི། སྒྲུབ་ཐེངས་བཞི་པ་དང་ལྔ་པའི་[[སྒྲུབ་དཔོན་ཐུབ་བསྟན་དགེ་ལེགས་]]དང་། སྒྲུབ་ཐེངས་ལྔ་པ་མཇུག་སྒྲིལ་ནས་སྒྲུབ་ཁང་ཉེན་ཁ་ཆེ་བས་ད་ལྟ་སྒྲུབ་པ་ཚུགས་ཐུབ་མེད། སྒྲུབ་ཁང་འདིའི་རྟེན་གཙོར་སི་ཏུ་པདྨ་ཉིན་བྱེད་ཀྱིས་འཇམ་མགོན་ཀོང་སྤྲུལ་ལ་སྡོམ་རྟེན་དུ་བསྩལ་བའི་ཐུབ་དབང་གི་ལི་སྐུ་ཞིག་བཞུགས་པ་བཅས་སོ། - Sonada + (Established: 1966 by [[Kalu Dorjé Chang]])
- Rabjor + (Exact map location has to be specified. Fo … Exact map location has to be specified. Founded by Karma Rabdrup Jinpa.བླ་དུ་མ་བྱུང་། ད་ལྟ་སྒྲུབ་ཁང་རྒྱ་བསྐྱེད་མཛད་བཞིན་པའོ།</span>)
In ''[[Dpal ldan shangs pa bka' brgyud kyi chos 'byung gser chos zhing gi sa bon - part 2|dpal ldan shangs pa bka' brgyud kyi chos 'byung gser chos zhing gi sa bon]]'' (W1KG26279 p.568): རབ་འབྱོར་དགོན་གནས་མདོ་བཤད་སྒྲུབ་དར་རྒྱས་གླིང་ནི་སྨད་མདོ་ཁམས་སྒང་དྲུག་གི་ཡ་གྱལ་དངུལ་ཟླ་ཟལ་མོ་སྒང་གི་ཆར་གཏོགས། དེང་སྐྱེ་རྒུ་ཁུལ་[[ནང་ཆེན་]]རྫོང་[[འབྲོག་ཤོག་]]ཡུལ་ཤོག་སྲིད་གཞུང་གནས་ཡུལ་གྱི་ནུབ་བྱང་མཚམས་ཀྱི་སྤྱི་ལེ2ཙམ་གྱི་ས་ལྕེ་ཤིས་རུ་ཆེན་ཁོངས་སུ་གནས། ཐོག་མར་ཀརྨ་བདེ་ཆེན་སྙིང་པོའི་ཐུགས་སྲས་ཀརྨ་རབ་འབྱོར་གྱིས་རབ་བྱུང་བཅུ་གསུམ་པའི་སྨད་དང་བཅུ་བཞི་པའི་སྟོད་ཙམ་དུ་ཕྱག་བཏབ་ཅིང་། བཀའ་རྙིང་ཆུ་བོ་གཅིག་ཏུ་འདྲེས་པའི་གནས་མདོ་བཀའ་བརྒྱུད་ཀྱི་རིང་ལུགས་འཛིན། བླ་མའི་མཚན་དགོན་ལ་ཐོགས་པས་རབ་འབྱོར་ཞེས་བརྗོད། རབ་འབྱོར་སྐུ་ཕྲེང་ན་རིམ་གྱིས་གཙོ་བོ་མཛད་ནས་དགོན་གནས་བསྐྱངས།
དགོན་གནས་འདི་རིག་གསར་སྐབས་རྩ་གཏོར་དུ་སོང་བ་སྤྱི་ལོ་1985ལོར་ཉམས་གསོ་མཛད། དེང་དགེ་འདུན་ཞལ་གྲངས་བདུན་ཅུ་ཙམ་བཞུགས། ཉེ་ཆར་གྱི་དཔྱད་ཡིག་འགར་དགོན་འདི་ཐོག་མར་ཤངས་པ་བཀའ་བརྒྱུད་ཡིན་ཞེས་བརྗོད་ཀྱང་ཁུངས་བཙན་གྱི་དཔྱད་གཞི་མ་རྙེད་པས་དཔྱད་པར་འཚལ། དགོན་འདིའི་ཤངས་པའི་སྒྲུབ་སྡེ་བཀྲ་ཤིས་ཆོས་རྫོང་གླིང་ནི། [[Jamgön Kongtrül Lodrö Thayé|ཀོང་སྤྲུལ་ཡོན་ཏན་རྒྱ་མཚོ]]འི་དངོས་སློབ་[[ཀརྨ་རབ་སྒྲུབ་སྦྱིན་པ]]ས་རབ་འབྱོར་སྐུ་ཕྲེང་གསུམ་པའི་སྐུ་ཚེའི་སྟོད་ཙམ་དུ་ཀོང་སྤྲུལ་གྱི་བཀའ་ལྟར་འདུ་ཁང་ཀ་བ་བཞི་ཅན་དང་། འབེད་ཁང་། གྲྭ་ཤག །ཇ་ཁང་། མཛོད་ཁང་། ནང་རྟེན་དང་བཅས་པ་གསར་དུ་བཞེངས། དེ་རྗེས་དཔལ་ལྡན་ཤངས་པའི་ནི་གུ་ཆོས་དྲུག་ལ་སོགས་པའི་ཟབ་ཆོས་དུ་མ་ཉམས་སུ་བཞེས་པའི་རྒྱུན་ཡང་བཙུགས། སྒྲུབ་ཐེངས་རེར་དུས་ཡུན་ལོ་གསུམ་ཕྱོགས་གསུམ་དང་། སྒྲུབ་བླ་བདུན་ཡན་ཆད་གཏན་འཁེལ་མཛད། སྒྲུབ་སྡེ་འདི་ལས་རྩ་རླུང་ལ་རང་དབང་ཐོབ་པའི་གཙང་སེང་དང་། མངོན་ཤེས་ལ་ཐོགས་པ་མེད་པའི་ལྷ་གདུང་རྟོགས་ལྡན་སོགས་གྲུབ་པའི་ཡོན་ཏན་གྱིས་ལྕི་བའི་སྒྲུབ་བླ་དུ་མ་བྱུང་། ད་ལྟ་སྒྲུབ་ཁང་རྒྱ་བསྐྱེད་མཛད་བཞིན་པའོ།
